Happy group of girls studying

Happy group of girls studying

En skolsal full med elever som riktar sin uppmärksamhet mot läraren med en ganska bister uppsyn bakom katedern. Läraren har kunskapen och eleverna lyssnar utan att ställa särskilt många frågor. Det var en vanlig syn i svenska skolor fram till början av 1990-talet då man på allvar började ta till sig och implementera olika pedagogiker och alternativa undervisningssätt. En av de pedagogiker som blivit uppskattade och av både elever och lärare och som används mycket i dagens undervisning är problembaserat lärande. Pedagogiken baserar sig på fallstudier och problemlösning i utbyte mot föreläsningar och läsning. I den här texten kan du lära dig mer om problembaserat lärande.

Handledare istället för lärare

Pedagogiken med problembaserat lärande bygger på människans medfödda nyfikenhet och förmåga att söka och ta till sig kunskap. När vi har har viljan att lära oss etableras också kunskapen på ett djupare plan. Kortfattat kan man säga att problembaserat lärande går ut på att eleverna ska arbeta i grupper där de tillsammans ska lösa de verklighetsrelaterade problemställningar som de blir tilldelade. Studiegruppen består av 6-8 elever och en handledare. Handledaren har som uppgift att inspirera och bistå studenterna i lärandeprocessen, men det är elevernas uppgift att aktivt söka information om olika sammanhang. Problembaserat lärande ställer högre krav på studenternas koncentration och därför kan det vara bra att veta att Aktiviteter som ger hög puls ökar inlärningsförmågan.

Alla är individer

Precis som med alla andra pedagogiska metoder finns det fördelar och nackdelar med problembaserat lärande. Bland fördelarna pekar studier bland annat ut att inlärningssättet är roligare för både elever och lärare, att inlärningsmiljön blir mer stimulerande och att studentens studieteknik och djupinlärning förbättras. På den negativa sidan finns aspekter som att metoden är resurskrävande och kräver mycket lärtid, att systemet kan orsaka stress hos lärare och studenter och att problembaserat lärande är svårt att implementera i stora klasser. Att hitta en pedagogik som passar alla i en elevgrupp är en utopi, med tanke på att alla är individer och lär sig på olika sätt. Problembaserat lärande är dock en bra metod att inspireras av och varva med andra pedagogiska förhållningssätt.